What is and what should never be.
Imorgon börjar skolan igen och vad har jag då gjort denna sista dag på lovet?
Jo, jag har varit i Götene där vi bodde för snart 4 år sedan och jag hade ingen aning om vilka känslor det skulle väcka. Hur mycket jag hatade mitt liv där med alla dessa människor som jag inte kunde bry mig mindre om. Visst var jag lycklig i vårat hus på landet men så fort jag var tvungen att gå till skolan så kunde världen inte vara mörkare. Jag hatade mina år i skolan där så satans mycket och jag hatar de människor som behandlade mig som de gjorde, men ändå kan jag inte låta bli att tänka på hur det formade mig.
Vad hade hänt om mina föräldrar inte tog vägen förbi Lundsbrunn när de åkte till jobbet? Det lilla som avgjorde på vilket dagis jag skulle gå, vilken skola jag skulle hamna i och vilka vänner jag skulle få. Jag hade antagligen sluppit all skit jag blev utsatt för men hade jag då varit den jag är nu? Hade jag varit en av de människorna jag hatar så otroligt? Nu när jag sitter här för att imorgon vakna och gå till skolan den första dagen på den sista terminen på gymnasiet så är jag ganska nöjd med mitt liv. Jag skulle inte byta de vännerna jag har, mina klasskamrater eller val av utbildning mot all lycka i världen.
Jo, jag har varit i Götene där vi bodde för snart 4 år sedan och jag hade ingen aning om vilka känslor det skulle väcka. Hur mycket jag hatade mitt liv där med alla dessa människor som jag inte kunde bry mig mindre om. Visst var jag lycklig i vårat hus på landet men så fort jag var tvungen att gå till skolan så kunde världen inte vara mörkare. Jag hatade mina år i skolan där så satans mycket och jag hatar de människor som behandlade mig som de gjorde, men ändå kan jag inte låta bli att tänka på hur det formade mig.
Vad hade hänt om mina föräldrar inte tog vägen förbi Lundsbrunn när de åkte till jobbet? Det lilla som avgjorde på vilket dagis jag skulle gå, vilken skola jag skulle hamna i och vilka vänner jag skulle få. Jag hade antagligen sluppit all skit jag blev utsatt för men hade jag då varit den jag är nu? Hade jag varit en av de människorna jag hatar så otroligt? Nu när jag sitter här för att imorgon vakna och gå till skolan den första dagen på den sista terminen på gymnasiet så är jag ganska nöjd med mitt liv. Jag skulle inte byta de vännerna jag har, mina klasskamrater eller val av utbildning mot all lycka i världen.
Kommentarer
Postat av: sandra
åh, sådär tänker jag ofta. "var hade jag varit idag om...?" man kan bli alldeles snurrig. det är som att tänka på universum. till slut blir man tokig. men jag tror det är nyttigt också. att inte glömma vart man kom ifrån. att inte glömma allt som formade en. jag hoppas att du mår bra. och tack för den superfina kommentaren, jag blev alldeles lycklig. som vanligt ungefär. du är finast.
Postat av: Elvira
Jag hade oturen att hamna i ett par skolor där jag blev behandlad mindre bra, men såhär i efterhand hatar jag ingen. Precis som du skriver skulle du aldrig vara den du är idag och så tänker jag med. Det där med "om..." är en tanke jag brukar skjuta undan, för den kan mest ställa till det för en.
Trackback
