We walk blind and we try to see, falling behind in what could be.





Filmer sedda under januari månad.

Jag ser så otroligt mycket film och tv-serier nu för tiden så jag tänkte uppdatera er på vilka filmer jag sett varje månad. Klickar ni på bilderna så kommer ni de som redigerat bilderna (förutsatt att det inte är jag) och klickar ni på filmens titel så kommer ni till IMBd-sidan där ni bla. kan hitta vad filmen handlar om. Betyget står inom parantes efter filmens titel.

Horrible Bosses. (4/5)
Jag älskar Jason Bateman, jag tycker han är fantastiskt rolig i princip allt han gör så det var givet att jag skulle gilla denna filmen långt innan jag såg den men att jag skulle älska den blev lite av en överraskning. Den som var det komiska geniet i denna filmen var dock Charlie Day (som bla. är med i It's Always Sunny in Philadelphia) allt han gjorde och sa blev en komisk örfil. Storyn är lätt att gilla och man lär känna karaktärerna snabbt nog för att förstå deras handlingar och det tycker jag är viktigt för en komedi. Jag älskade slutet och jag skulle gärna se dessa karaktärerna i ännu en film som självklart skulle handla om något helt annat.


Pirates of the Caribbean: On Stranger Tides
(1/5)
Som den totala pirates-nörd jag alltid varit så var denna filmen en sådan enorm besvikelse. Jag greppar efter halmstrån för att inte stänga av filmen mitt i. Johnny Depp spelar lika bra som alltid men denna gången har Jack Sparrow förlorat en del av sin charm men ändå är det just han som räddar filmen från att få en nolla i betyg och istället vänder det till en etta. Jag har otroligt svårt för Penelope Cruz som skådespelare så att hon hade en roll gjorde ju inte filmen bättre.
Värst var dock den otroligt onödiga sidestoryn om missionären. Det verkade som de gjorde ett desperat försök att skapa en ny Will Turner som alla skulle sukta efter och älska, men vilken tabbe det blev, jag vart bara irriterad så fort missionären och hans sjöjungfruförälskelse dök upp. De har förlöjligat filmen in till det sista och jag skulle aldrig se den igen. Jävligt tråkigt men sant.


Third Star. (5/5)
Jag har redan skrivit ett inlägg om hela filmen här. Och jag vill åter igen uppmana alla att se denna filmen, den är så sanslöst bra.


War Horse. (3/5)
Jag hade inga större förhoppningar på denna filmen men det visade sig att den var helt okej. Jag tyckte filmen var alldeles för lång, den hade en lite för utdragen början på ca en timme medans slutet bara var ca en kvart lång. Det var en fin historia som hade sina små höjdpunkter men den var inte den hjärtskärande film som den kunde ha varit. Jag är en sucker som gråter till i princip varenda liten sorglig eller lycklig stund och jag fällde inte en tår under hela filmen. Jag kände bara inte det där starka bandet som det var menat att pojken och hästen skulle ha. Det är en udda krigs/drama film så jag tycker ändå den är värd att se men det skulle inte göra så mycket om ni spolade förbi tiden innan kriget bryter ut för jag tycker inte den bidrog så mycket till handlingen.


The Invention of lying.
(3/5)
Som ett fan av Ricky Gervais så var denna filmen något jag var tvungen att se och jag ångrar inte mitt beslut. Det är inte den bästa komedin jag sett men den räddas av en oginell idé som jag finner väldigt underhållande. En hel del av skämten är riktigt roliga och jag tycker filmen håller bra kvalité helt igenom. Jag tycker dock att även denna filmen är lite långdragen men inte till samma extrem som War Horse, under denna filmen hade jag inte lust att spola förbi vissa delar för att de kändes onödiga. Jag skulle kunna se den igen bara för att alla karaktärer är otrligt sköna, varesig de är skitstövlar eller inte och det var lite uppfriskande med en lögnfri värld.


Tinker Tailor Soldier Spy. (4/5)
Efter allt snack om denna filmen så var jag tvungen att ge den en chans även fast det annars inte är den sortens film som tilltalar mig men med tanke på alla skådespelartalangerna i denna filmen så var det ändå ganska givet. Det var ingen lätt film, jag var tvungen att se den två gånger för att verkligen hänga med i allt som hände. Detta är inte den sortens lättsamma film som man sätter på när man vill ha lite lätt underhållning, det gäller att hänga med i alla dialoger och vara ständigt uppmärksam för att förstå vad som händer. Första gången jag såg den så hängde jag inte riktigt med i allt men andra gången så var jag med från början och den blev riktigt bra och betyget höjdes. Skådespelarna var som förväntat helt fantastiska, det är ingen actionladdad film utan de har kämpat med att göra den så realistisk som möjligt och det blir därför en väldigt grå stämning men det gör att skådepeleriet lyfts fram på ett helt annat sätt. Jag tycker detta är en film alla borde försöka sig på att se, det är uppfriskande med en film utan specialeffecter och med ett djup som man sällan ser nu för tiden.


What's Your number?
(4/5)
Jag blev tipsad av denna fantastiska tjejen att se denna filmen för att hon trodde den skulle passa mig och hon hade väldigt rätt. Jag älskar Anna Farris och i denna filmen är hon lika quirky som alltid när hon är som bäst. Det är en lättsam komedi och jag tyckte det mesta i filmen var väldigt roligt och underhållande och jag kommer se den fler än två gånger, det är jag helt säker på.

Mina älsklingar






Valentine's day.

Alla hjärtans dag. Jag och Viktoria bakade muffins och chokladbollar som delades med resten av min fina familj framför ett avsnitt av Lost. Det är fint med en dag som går ut på att man ska visa uppskattning för alla man älskar. Visst, vi ska visa det varje dag men jag tycker ändå tanken är så himla fin.

Jag har samlat på mig ett gäng fina alla hjärtans dag kort som olika fina människor på tumblr har skapat och jag tänkte dela med mig av mina favoriter. (klicka på bilderna för att komma till deras bloggar)




En gång fick jag för mig att måla julkort

och detta är resultatet av de utskickade korten jag målade i Julas.







Det sista kortet var till min bror och nu förväntar han sig att jag ska måla en tavla till honom. Jag tror han överksttar mina förmågor men jag får väl helt enkelt göra mitt bästa.

Nu längtar jag bara efter tre saker.


1. Min nybeställda dator som borde anlända någon gång under veckan.
2. Andra avsnittet av Sherlock som visas i kväll kl 21:30. (all scenografi är så satans snygg i detta avsnittet)
3. Sist men viktigast: Tills Moa kommer hit, jag vill bara att de ska bli lördag så fort som möjligt. Men som alla vet så går tiden 25 gånger långsammare när man väntar på något.

(Min alldeles egna Audry Hepburn)

The sickness may be mine, but the tragedy is theirs.

Förra veckan så jag den bästa film jag någonsin sett och jag känner att jag skulle vara ett monster om jag inte berättar om den för er.

James (Benedict Cumberbatch) har diagnoserats med cancer och har mindre än ett år kvar att leva. Hans sista önskan är att få resa tillbaka till Barafundle Bay i västra Wales och med hjälp av sina tre närmsta vänner (Tom Burke, JJ Field, Adam Robertson) slår önskan in. Filmen handlar om deras komplicerade resa till den plats James älskar mest i världen, det blir en resa fylld av kärlek, sorg, lycka och vänskap. Det är en fin skildring av deras forna och framtida vänskap, kampen att leva med cancer och hur vänner och familj ska kunna fortsätta leva vidare.

Ingen film har någonsin fått mig att gråta och skratta i så stora mängder som denna, skådespeleriet är så fantastiskt rörande. Det känns som killarna verkligen har varit bästa vänner hela livet och det känns mer som en dokumenterad verklighetsskildring än en underhållingsfilm. Det är inte bara skådespeleriet som är slående vackert utan scenografin och filmningen är otroligt väl igenomtänkt vilket gör att upplevelsen blir något helt annorlunda. Jag har ännu inte listat ut alla känslor denna film lämnade efter sig, den fick mig att känna så många hemska och fantastiska känslor att jag inte riktigt har kunnat hantera dem ännu. Inga ord kan göra denna filmen rättvisa men jag rekomenderar varmt att ni ska ta er tid att se denna. Om inte för er skull så för min.


Every day I'm tumblrin'

Jag blir sämre och sämre på att uppdatera denna bloggen men bättre och bättre på att uppdatera min tumblr. Eftersom jag inte vill spamma denna bloggen med all Sherlock som ockuperar mitt huvud för tillfället så är det bäst att inte blogga alls.

Huvudsaken är att livet går bra, skolan har börjat igen och det känns riktigt bra för första gången på länge. Det bästa denna veckan var en bake-off hos två tjejer i klassen som gjorde två olika sorters morotskaka och vi fick rösta på den som var godast. Idag är det kalas hos min käre broder som fyllde 35 år i onsdags och ikväll är det svensk premiär för säsong två av Sherlock. Missa för guds skull inte det!