.

Helgen har varit awesome! Jag och min syter blev nästan påkörda av en backande bil, jenny skadade sig på alla möjliga sätt och vi följde bröllopet, det var så sanslöst vackert. Victorias klänning var något av det finaste jag sett, Daniel var så satans fin när han började gråta bara han såg Victoria i andra änden av kyrkan. Alla tal var helt fantastiska, inte minst Daniels, när han klappade viktoria på kinden efter sitt långa tal så storgrät jag. Jag har alltid varit anti Daniel för jag tycker han har verkat som ett litet svin flera gånger men i lördgas såg man hur mycket han verkligen älskar Victoria och hur mycket hon älskar honom. De var så fina tillsammans och jag är glad att jag bestämde mig för att följa hela alltet ända till slutet. Man kan ju inte annat än lyckönska dem.

På söndagen så tittade jag på nästan hela Canadas next top model, det var mycket underhållande och den jag hejade på vann, som vanligt ;D Men resan hem var extrem, det fanns inga platser på tåget så jag fick sitta i gången och det gick finemang tills det kom på ett helt jävla vollyboll-lag eller whatever. De var kanske 20 st, trötta, sura ungdommar, jag tror de förlorade för otrevliga som satan var det, vi trängde ihop oss så gott som vi kunde men ändå snäste de åt os, de asen. Efter alla hittat sina platser och vi åkt ett tag så började tåget skaka som satan och helt plötsligt lutade vagnen läskigt mycket åt vänster, vi var nära på att spåra ur. Jag trodde seriöst att jag skulle kissa på mig under de sekunderna, om vagnen framför oss inte hade lutat sig åt andra hållet så hade det antagligen gått riktigt illa. Men, jag kom hem och här sitter jag nu, tack gode gud för det!

Idag har jag köpt min alldeles första iPod nano, den har en fin blå färg och har videokamera med en massa olika effekter jag älskar den! Men, mitt iTunes vill inte hitta den så jag är lite frustrerad. Jag laddar hem den nyaste verisionen nu så förhoppningsvis ska det fungera sedan.


& idag fyller Doug Savant år, jag tyckte han var så extremt snygg när jag var mindre då Melrose Place var det viktigaste programet i mitt liv. Grattis till honom!