.

Den senaste veckan har spenderats i Skinnskatteberg, det har varit kära återseenden och väldigt hög mysfaktor. Varje morgon pratades det om det hemska som drabbat Norge och varje kväll var vi uppe till 2. Vi har haft X-men maraton och i måndags såg vi den sista Harry Potter filmen.

Jag gick in i biosalongen med enorma förhoppningar och filmen lyckades nästan hålla uppe nästan alla förhoppningar jag nåsonsin haft. Allt var så otroligt välgjort och de samanfattade den sista och viktigaste delen av boken riktigt bra. Självklart fanns det mycket småsaker att störa sig på men i det hela så var den sista filmen allt jag hoppades på att den skulle vara. Det är också värt att nämnas att jag nästan grät mig igenom hela filmen, när jag väl började så gick det inte sluta. Även fast filmen var så otroligt bra så gick jag ut från biografen med sorg i hjärtat, min barndom var officielt över.


Jag satte mig på en cyckel för första gången på sju år och vi tog en liten tur till en sjö där vi badade och hade det gött i solen. Det var också många timmar av slöande, spelande och pratande. Elin åkte sorgligt nog hem lite tidigare än planerat så jag och miriam fick klara oss själva.


Vi gjorde så många olika saker att jag knappt minns vad vi gjorde, tiden bara flög förbi (så som den alltid gör om man har roligt) I går var vi iaf och fikade någonstans vid fagersta, vi sprang runt i flera olika mataffärer och spelade (vad som enligt mig) var helt omöjliga kortspel.

Nu har jag ytterligare tre inplanerade återseenden med dessa fantastiska människor och jag längtar så otroligt tills nästa gång.